Högt blodtryck, även kallat hypertension, innebär att trycket i blodkärlen är förhöjt över längre tid. Detta belastar hjärtat och kan skada blodkärlen i hela kroppen. Tillståndet kallas ofta "den tysta dödaren" eftersom det sällan ger tydliga symtom i början. Obehandlat högt blodtryck ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och njursjukdom avsevärt. I Sverige uppskattas cirka 2 miljoner människor ha högt blodtryck.
Normalt blodtryck ligger under 140/90 mmHg vid mätning på vårdcentral och under 135/85 mmHg vid hemmamätning. Optimalt blodtryck är under 120/80 mmHg. Högt blodtryck definieras som värden över 140/90 mmHg vid upprepade mätningar. Värden mellan 120-139/80-89 mmHg betraktas som högnormalt och bör följas upp regelbundet. Måltrycket vid behandling är vanligtvis under 140/90 mmHg.
Primär hypertension utgör 90-95% av alla fall och saknar en specifik orsak. Den utvecklas gradvis över många år genom en kombination av genetiska faktorer och livsstil. Sekundär hypertension orsakas av andra sjukdomar som njurproblem, hormonella störningar eller vissa läkemedel. Denna typ kan ofta botas genom behandling av den bakomliggande orsaken.
Flera faktorer ökar risken för högt blodtryck. Påverkbara riskfaktorer inkluderar övervikt, hög saltintag, fysisk inaktivitet, rökning, överdrivet alkoholintag och stress. Icke-påverkbara faktorer är ålder, kön, ärftlighet och etnicitet. Män har högre risk före 65 års ålder, medan kvinnor löper större risk efter menopausen. Vissa mediciner som smärtstillande NSAID-preparat och p-piller kan också höja blodtrycket. Thyroideaproblem och njursjukdomar är vanliga medicinska orsaker.
Högt blodtryck ger ofta inga tydliga symtom i tidiga stadier, vilket gör regelbundna kontroller viktiga. När symtom uppträder kan de inkludera:
För korrekt blodtrycksmätning ska du vila 5 minuter före mätning, undvika koffein och rökning 30 minuter innan. Sitt bekvämt med fötterna på golvet och armen i hjärthöjd. Använd rätt manschettstorlek och ta helst tre mätningar med 1-2 minuters mellanrum. Hemmamätning rekommenderas under en vecka, morgon och kväll. Automatiska blodtrycksmätare för hemmabruk ger oftast tillförlitliga resultat när de används korrekt.
Sök akut vård vid blodtryck över 180/120 mmHg tillsammans med symtom som bröstsmärtor, andnöd eller neurologiska symtom. Kontakta vårdcentral för rutinkontroller om du har riskfaktorer eller familjär belastning. Regelbundna kontroller rekommenderas från 40 års ålder.
ACE-hämmare (Angiotensin Converting Enzyme-hämmare) är läkemedel som blockerar enzymet ACE, vilket förhindrar bildningen av angiotensin II. Detta leder till utvidgning av blodkärlen och minskad frisättning av aldosteron, vilket sänker blodtrycket. ACE-hämmare minskar också belastningen på hjärtat och förbättrar blodcirkulationen. De är särskilt effektiva för patienter med diabetes eller hjärtsvikt tillsammans med högt blodtryck. Läkemedlen tas vanligtvis en eller två gånger dagligen och effekten märks ofta inom några veckor efter behandlingsstart.
De mest förskrivna ACE-hämmarna i Sverige inkluderar flera välbeprövade alternativ:
Alla dessa läkemedel finns i olika styrkor och är generellt väl tolererade av de flesta patienter.
ARB-preparat (Angiotensin Receptor Blockers) blockerar angiotensin II-receptorer istället för att hämma ACE-enzymet. De ger liknande blodtryckssänkande effekt som ACE-hämmare men orsakar sällan torrhoste. Losartan var det första ARB-preparatet och marknadsförs som Cozaar och Losartan Actavis. Valsartan finns som Diovan och Valsartan Sandoz, medan Candesartan säljs som Atacand och Candesartan Teva. Dessa läkemedel är särskilt lämpliga för patienter som inte tål ACE-hämmare.
Vanliga biverkningar inkluderar yrsel, trötthet och hos ACE-hämmare även torrhoste. Båda läkemedelsgrupperna kan öka kaliumhalten i blodet, vilket kräver regelbunden kontroll. Gravida och ammande ska undvika dessa läkemedel. Njurfunktionen bör övervakas, särskilt vid behandlingsstart. Kontakta läkare vid kraftig yrsel, svullnad eller andningssvårigheter.
Tiaziddiuretika är vattenrivande läkemedel som minskar blodvolymen genom ökad urinproduktion, vilket sänker blodtrycket. Hydrochlorothiazid (HCTZ) är det vanligaste preparatet och finns som Esidrex samt i kombination med andra blodtrycksmediciner. Indapamid, sålt som Natrilix och Indapamid Teva, har liknande effekt men påverkar mindre elektrolytbalansen. Dessa läkemedel tas på morgonen för att undvika nattliga toalettbesök. Regelbunden kontroll av njurfunktion och elektrolytnivåer är nödvändig under behandlingen.
Kalciumkanalblockerare förhindrar kalcium från att tränga in i hjärt- och kärlmuskelceller, vilket ger avslappning av blodkärlen. Amlodipin (Norvasc, Amlodipin Teva) är långverkande och tas en gång dagligen. Felodipin (Plendil, Felodipin Sandoz) har liknande egenskaper med god effekt. Nifedipin finns som Adalat och används både som kort- och långverkande preparat. Dessa läkemedel är särskilt effektiva hos äldre patienter och personer med kärlkramp.
Diuretika är ofta förstahandsval hos äldre patienter och kombineras väl med andra blodtrycksmediciner. Kalciumantagonister är effektiva som monoterapi och vid kärlkramp. Båda grupperna sänker risken för stroke och hjärtinfarkt betydligt när blodtrycket normaliseras genom behandling.
Betablockerare är en viktig läkemedelsgrupp för behandling av högt blodtryck som verkar genom att blockera betareceptorer i hjärtat och blodkärlen. De mest använda betablockerarna i Sverige inkluderar Metoprolol, som ofta förskrivs som förstahandsval på grund av sin väldokumenterade effekt och goda säkerhetsprofil. Bisoprolol är känt för sin långa verkningstid och behöver ofta bara tas en gång dagligen, medan Atenolol är en äldre men fortfarande effektiv betablockerare som används vid specifika indikationer.
Betablockerare är särskilt lämpliga för patienter som har högt blodtryck i kombination med andra hjärt-kärlsjukdomar. De rekommenderas ofta till patienter som genomgått hjärtinfarkt, har hjärtsvikt eller lider av förmaksflimmer. Betablockerare är också förstahandsval för yngre patienter och personer som upplever stress-relaterat högt blodtryck. Dock bör de användas med försiktighet hos patienter med astma eller svår KOL.
Många patienter med högt blodtryck behöver mer än ett läkemedel för att uppnå målblodtryck. Kombinationsbehandling kan innefära att betablockerare kombineras med ACE-hämmare, ARB-preparat, kalciumkanalblockerare eller diuretika. Denna strategi ökar effektiviteten och kan minska biverkningar genom att låga doser av flera läkemedel används istället för höga doser av ett enda preparat. Läkaren anpassar kombinationen individuellt baserat på patientens specifika behov och eventuella andra sjukdomar.
Fasta kombinationspreparat innehåller två eller flera blodtryckssänkande substanser i samma tablett. Detta förbättrar behandlingsföljsamheten avsevärt eftersom patienten behöver ta färre tabletter. Fasta kombinationer är ofta kostnadseffektiva och minskar risken för glömska. I Sverige finns flera godkända kombinationspreparat som innehåller betablockerare tillsammans med andra blodtryckssänkande läkemedel, vilket förenklar behandlingen för både patient och vårdgivare.
En hälsosam kost spelar en avgörande roll för att kontrollera blodtrycket. DASH-kosten (Dietary Approaches to Stop Hypertension) rekommenderas ofta och innebär att öka intaget av frukt, grönsaker, fullkorn och magra proteiner samtidigt som man begränsar salt, mättat fett och tillsatt socker. Viktminskning kan ha dramatiska effekter på blodtrycket - redan en minskning på 5-10 kg kan sänka blodtrycket märkbart. För svenska patienter är det viktigt att anpassa kostrekommendationerna till lokala matvanor och säsongsvariation.
Regelbunden fysisk aktivitet är en av de mest effektiva icke-farmakologiska metoderna för att sänka blodtrycket. Socialstyrelsen rekommenderar minst 150 minuter måttlig intensitet eller 75 minuter hög intensitet per vecka. Konditionsträning som promenader, cykling och simning är särskilt effektivt för blodtryckskontroll. Även styrketräning bör ingå i träningsprogrammet, men med försiktighet för personer med mycket högt blodtryck.
Kronisk stress och dålig sömnkvalitet bidrar betydligt till högt blodtryck. Stresshanteringstekniker som mindfulness, djupandning och avslappningsövningar kan effektivt sänka blodtrycket. God sömnhygien är lika viktig - vuxna bör sträva efter 7-9 timmars kvalitetssömn per natt. Sömnstörningar som snarkning och sömnapné kan direkt påverka blodtrycket och bör utredas. I Sverige erbjuder många vårdcentraler stresshanteringskurser och sömnrådgivning.
Regelbunden uppföljning är avgörande för framgångsrik blodtrycksbehandling. Hemblodtrycksmätning rekommenderas för de flesta patienter eftersom det ger en mer komplett bild av blodtrycksprofilen. Mätningar bör göras på samma tid varje dag, företrädesvis på morgonen och kvällen. Moderna blodtrycksmätare med bluetooth-anslutning kan automatiskt överföra data till vårdgivaren. Patienter bör föra en blodtrycksdagbok och regelbundet diskutera resultaten med sin läkare eller sjuksköterska.
