Diabetes är en kronisk sjukdom som påverkar kroppens förmåga att reglera blodsockernivåerna. När vi äter mat omvandlas kolhydrater till glukos som transporteras via blodet till kroppens celler. Hormonet insulin, som produceras i bukspottkörteln, hjälper cellerna att ta upp glukosen. Vid diabetes fungerar inte detta system som det ska.
Typ 1 diabetes uppstår när bukspottkörteln slutar producera insulin helt, vanligtvis i yngre ålder. Typ 2 diabetes utvecklas när kroppen blir resistent mot insulin eller inte producerar tillräckligt, ofta kopplat till livsstil och ärftlighet.
Vanliga symtom inkluderar ökad törst, frekvent urinering, trötthet, synförändringar och långsam sårläkning. Obehandlad diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som hjärt-kärlsjukdom, njurskador och nervpåverkan.
I Sverige lever cirka 500 000 personer med diabetes, varav 85-90% har typ 2. Prevalensen ökar stadigt, särskilt bland äldre befolkningen.
Diabetesdiagnos ställs genom specifika blodprov som mäter glukoshalterna i blodet. Det vanligaste testet är fasteplasmaglukos, där blodsocker mäts efter 8 timmars fasta. Ett värde över 7,0 mmol/L indikerar diabetes.
HbA1c-testet visar genomsnittligt blodsocker under de senaste 2-3 månaderna. Värden uttrycks i mmol/mol där:
Hemtestning med blodsockermätare ger direkta värden och hjälper till att justera behandling dagligen. Kontinuerlig glukosövervakning (CGM) erbjuder realtidsdata och trender utan fingerbursprov. Dessa system blir allt vanligare och är tillgängliga på recept i Sverige för många diabetespatienter.
Regelbunden kontroll av blodtryck, kolesterol och njurfunktion är också viktiga delar av diabetesvården.
Sverige erbjuder ett brett utbud av moderna diabetesläkemedel genom det reglerade apotekssystemet. Alla diabetesläkemedel kräver recept från läkare och är tillgängliga på både fysiska apotek och onlineapotek med svensk legitimation.
Insulinbehandling utgör grunden för typ 1-diabetes och används även vid typ 2-diabetes. De mest förskrivna insulinpreparaten inkluderar långverkande Lantus och Levemir för basalbehandling, samt snabbverkande NovoRapid och Humalog för måltidsdoser.
Metformin är förstahandsval för typ 2-diabetes och finns i flera varianter och styrkor. Moderna läkemedelsgrupper har revolutionerat behandlingen:
Alla diabetesläkemedel i Sverige genomgår noggrann kvalitetskontroll och är subventionerade genom högkostnadsskyddet, vilket gör behandlingen ekonomiskt tillgänglig för patienter.
En välbalanserad kost är grundläggande för att kontrollera blodsocker vid diabetes. Fokusera på regelbundna måltider med mycket grönsaker, fullkorn, magert protein och nyttiga fetter. Begränsa raffinerade kolhydrater, socker och bearbetade livsmedel. Planera måltider i förväg för att undvika plötsliga blodsockersvängningar.
Lär dig räkna kolhydrater för bättre blodsockerkontroll. Kolhydrater påverkar blodsockret mest direkt. Välj livsmedel med lågt glykemiskt index som höjer blodsockret långsammare. Exempel på bra val är bönor, linser, havregryn och fullkornsris.
Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar insulinkänsligheten och blodsockerkontrollen. Kombinera konditionsträning med styrketräning för bästa resultat:
Diabetes kan påverka flera organsystem om blodsockret inte kontrolleras väl. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste komplikationen, medan njurskador och ögonproblem som diabetisk retinopati kräver regelbunden övervakning. Tidig upptäckt och behandling kan förhindra eller bromsa utvecklingen av dessa komplikationer.
Nervskador är vanliga vid diabetes och påverkar ofta fötterna först. Kontrollera fötterna dagligen för sår, rödhet eller svullnad. Använd bekväma skor och undvik att gå barfota. Regelbunden fotvård hos specialist är viktigt för att förebygga allvarliga infektioner.
Följ upp med vårdteamet regelbundet. HbA1c-test var tredje månad, årliga ögonundersökningar, njurfunktionstester och blodtryckskontroller är essentiella. Vaccination mot influensa och pneumokocker rekommenderas. Sök akut vård vid tecken på ketoacidos, svår hypoglykemi eller diabetiska fotsår.
Diabetesförbundet erbjuder omfattande stöd, utbildning och intressebevakning för personer med diabetes. Lokala föreningar arrangerar träffar och aktiviteter. Vårdcentraler har specialutbildade diabetessköterskor som ger regelbunden uppföljning och utbildning om egenvård.
I Sverige subventioneras diabetesmediciner och hjälpmedel genom högkostnadsskyddet. Dietister hjälper med kostplanering medan diabetessköterskor ger teknisk support och utbildning. Många regioner erbjuder strukturerade diabetesutbildningar.
Moderna tekniska lösningar underlättar diabeteshantering:
